torsdag 17 december 2009

Låt mig komma in

Låt mig komma in

Oskar sitter längst bak i tåget med Eli i resväskan. Han funderar över allt som han varit med om den sista tiden, hur allt förändrades positivt sedan han träffat sin stora kärlek, Eli. Han har ingen aning vart han är på väg, men det ända han vet är att han känner sig trygg och säker med Eli. Han har en uppfattning om att Eli kommer ta hand om honom framöver.

En kvinna stiger in den rökfria tågvagnen och sätter sig framför Oskar. Efter ett par timmar börja hon stirra märkligt och oroligt på Oskar, som om han vore ett övergivet barn. Oskar la märke till henne. Han fundera över vad som var problemet med henne och varför hon stirrar konstigt på honom, tänkte han.

- Vart är du på väg, lille pojke? sade hon med en tröstsam röst.

- Jag skall träffa min pappa, ljög han.

- Jaha, vart bor din pappa? kvinnan verkade bli mer intresserad efter varje fråga hon ställde.

Oskar tittade ut från fönstret och blev lite nervös och irriterad. Han viste inte ens vart tåget var på väg, hur skulle han svara på hennes fråga?

- Vad har du med det att göra? sade han med en tuff röst.

- Nej då, undrade bara. Jag ville bara ha lite sällskap under resan. Nästa station är om tre timmar, sade hon.

Oskar kunde inte tro sina öron, tre timmar? Plötsligt hörde han Eli knacka morsalalfabetet på resväskan:

O S K A R, Ä R D U E N S A M?

Hans hjärta börja dunka snabbt, nu tänkte han på en bra bortförklaring.

- Har du med dig ditt husdjur? Sade kvinnan med en förvånad röst.

- Ja, stammade han.

Han knackade tillbaka: N E J. Samtidigt sade han

- Så ja Dante, vi är snart framme, sade han.

Det blev tyst i tåget, Oskar börja känna sig sömnig. Klockan var 22.45 på kvällen och de var fortfarande inte framme, vart än de nu var på väg. Kvinnan framför Oskar hade somnat redan efter en timme hon steg på tåget, snacka om att hon är gammal, tänkte han. Hans mage började kurra, han var hungrig. En svag röst hördes i vagnen: ”nästa station - södra Uppsala”. Hur i hela friden har de hamnat i Uppsala? tänkte han. Han knacka försiktigt på resväskan: S N A R T F R A M M E. Eli lät bli att knacka tillbaka, hon var rädd att någon skulle upptäcka henne.

Efter den långa oroliga resan var de framme i södra Uppsala. När Oskar och Eli klev av tåget la Oskar märke till att han hade varit borta från sin mamma i ca sju timmar.

- Ska du inte kontakta din mamma, sade Eli

- Nej, inte än. Kanske om några veckor.

Oskar och Eli fortsatte ut mot hamnen bredvid tågstationen, de promenerade i en timme men visste inte vart de var på väg. Efter en stund sa Oskar oväntat:

- Vad händer om du biter mig och jag blir en vampyr? Sade han förväntansfullt. Tanken hade dykt upp men han hade aldrig riktigt fått chansen att fråga.

- Om du blir en vampyr så kommer du vara 14 år resten av ditt liv och det vill du inte leva med. Jag själv är 109 år gammal. Jag tål som sagt inte ljus, träffas jag av solljus så brinner jag upp och dör, sade hon och kollade ner på marken.

- Men jag vill inte tillbaka till Blackeberg. Jag trivs bäst med dig Eli. Jag vill bli en vampyr för då åldras jag inte och det kommer underlätta många saker mellan oss.

- Det kanske underlättar saker och ting, men jag vill inte att du ska utsätta dig för farliga saker som jag har gått igenom. Oskar, du måste inse att det inte är så lätt att leva som en vampyr. Du skall inte ge upp ditt liv för min skull!

De hade gått omkring i två timmar runt hamnen när en taxi stannade för att fråga hur det stod till.

- Hallå ungar, vart är ni på väg?

Eli blev bländad av bilens ljus. Hon började morra och gick fram till mannen som hade vevat ner bilrutorna. Plötsligt böjde hon sig fram mot mannen och tog snabbt tag i hans axel och huvud. Hon vred hans huvud och började suga blod från hans hals. Oskar stod tre meter bakom henne, mållös kollade han chockat på henne. Han gick ifrån platsen med raskande steg, hans hjärta dunkade snabbt, han var svimfärdig efter att ha sett all blod.

Efter att ha väntat på Eli kom hon till Oskar, blodig och andfådd.

- Är detta den rätta vägen för dig, Oskar? sade hon

- Vad menar du, Eli? svarade han.

- Du vet väl vad jag menar, är det på detta sätt du vill leva?

Oskar blev tyst, han fick inga ord ur sig. Han stannade framför henne.

- Låt mig komma in i din värld Eli!

Utan att svara på hans fråga steg hon fram och höll sin hand på hans mun och grep tag i hans axel och innan han reagerade bet hon honom, det rann sakta ner blod längst hans hals. Eli njöt av stunden, när hon kände sig mätt viska hon för sig själv – nu är du min för alltid.

tisdag 8 december 2009

Storyboarda en egen scen från boken!

Ni har läst boken, sett filmadaptionen, och funderat och pratat en hel del kring både. När vi träffades i förra veckan, så var det mest jag som pratade… Jag ville bygga lite på presentationen som ni har sett av Fredrik Holmberg, och visa hur man kanske tänkte när filmteamet försökt berätta bokens historia – fast med bild och ljud.

Jag vet att en del av er fick titta på några äkta storyboards från filmen när John Ajvide Lindqvist kom på besök – det var scenen där Virginia blir anfallen av de datoranimerade katterna! Och så när jag träffade er gjorde jag ett antal egna för att illustrera hur man har byggt upp scenen där Oskar träffar Eli för första gången ute på gården.

Nu är ju er tur! Gruppvis väljer ni en scen från boken som ni tycker om. Antigen en scen som aldrig kom med i filmen - eller så en som filmades som ni vill göra annorlunda än den blev i filmen. Och de scener ni väljer… Varför väljer ni dem? Det vill jag gärna veta.

Om man tänker på Holmbergs presentation, så kan de två scener som vi tittade på ses som två små ”mini-berättelser” - med början, mitten och slut. Tänk också på detta när ni väljer hur ni vill ha det. Utgångspunkten för händelser, repliker och situationsbeskrivningar hittar ni i boken – men dessa är inte heliga! Ni har friheten också att ändra på materialet – precis som filmteamet gjorde. Men ni får motivera de beslut som ni fattar, t.ex. genom att hänvisa till andra delar av boken och/eller filmen.

Jag visade exempel på hur filmteamet bl.a. använde sig av ljud som berättarverktyg på ett väldigt medvetet sätt. Jag vill även att ni tänker på detta när ni arbetar fram era storyboards.

Frågor, eller kommentar? Skriv, så försöker jag hålla ett öga på bloggen.

torsdag 3 december 2009

Tycker du, som Lindqvist menar, att man har lyckats fånga kärnan i bokens berättelse när man skapat filmen?

Det är oftast så att filmer är inte lika bra som böcker. Jag tycker de inte har fångat kärnan i bokens berättelse när de har skapat filmen. För att filmen är ganska kort och vissa huvudpersoner och viktiga scener från boken är inte med i filmen.
Jag tycket helt enkelt att boken är bättre för att man får fram sina egna bilder med hjälp av detaljer.

Vad händer med Oskar och Eli efter berättelsens slut?

Deras nya liv kommer ha en bra början men sedan kommer det uppstå problem i med att Eli är vampyr och hennes ständiga behov av nytt färskt blod kommer att starta problem för henne och Oskar. Så småningom kommer Oskar också längta efter sin övergivna familj och deras lycka kommer att visa sig vara bara för stunden. Då uppstår det dilemma i hans liv. Ska han vara fatt i det destruktiva livet med Eli eller ska han åka hem?

Tillsist tror jag att Eli kommer tvinga Oskar att återvända till sin familj eftersom hon bryr sig mycket om honom och hon själv kommer fortsätta leva som vampyr.

Nu ska du göra en utvärdering!

Gå in på

http://malmo.utv.se/latin

och följ instruktionerna.

Har boken ett lyckligt eller olyckligt slut? Motivera.

Med tanke på vad Oskar har gått igenom dvs. hur han blev utsatt för mobbning och inte kunde säga emot pga sin svaghet och rädsla så tycker jag att boken har ett relativt lyckligt slut. Det måste kännas skönt för honom att slippa allt elände och kunna börja ett nytt liv med Eli. Men samtidigt kan det innebära en viss osäkerhet när det gäller framtiden, hur kan man leva utan sin familj och en vampyr?